Dom pratar, dom saknar, fattas ställe två Hon frågar vad klockan är Chockad när hon är kvart över 3 Mitt kvarter Ögon i nacken, minns nu det Fråga aldrig vad klockan är Jag vet aldrig vad bråttom är Du kan få min klocka, här, här, här Skön sunstorm square Springer motiven men dom löper ikapp mig Och rösterna i mig söker rabatter Balanserar på livet i linjen Svarta och vita linjer med livet Burk av siden stilen 2030-tal Naglar avgülång Men fuck it, jag är aslugn Vitt brus, vita nätter Röd ögon, svarta ränder Dom målar tavlan Jag sätter färgen Kitsch fixar jobbet Jag sätter trenden Döda pastiller Krispiga ögon Röda om dom döda i dom Jag gör om dom Dom går förbi dom Dom ser bakåt Dom är retro Mina kristaller i fickan Glittrar silver Möter blickar Brister nästan Flippar nästan Inget hjälper Inte längre Blickar hjälper inte längre Krossar glas för jag kan det Kristall för jag kan det Porslin för jag kan det Ingen ande i något glas Sen blev klockan till halv tolv Från solklart till sandstorm Hon plåtar framgångsbilder utan filter Hon är exemplarisk på mitt papper Med vinden hårt i ryggen Genom mina ansiktssmycken Har hon kedjat ner mitt ansikte Vita kläder, svarta madam Hon har svarta mönster, vita väggar Tom i blicken, full av längtan Silver-ringar, 50 stycken Nu bränner bilden Så jag bränner in den När dom vill det Över det Jag brände in det Jag var mindre Mindre visste Ser klockan den skimrar igenom När jag söker en ledtråd Hittar ett ledord Något jag kan gå på Någonting jag borde se på Jag är den som leker blind Står mellan verklighet och fantasin Suddar ut det Rullar mina tommar Och var vänt där ute Jag väntar ute Väntar ute Väntar inne Väntrum i louvren Väntrum i paris Gammal själ 25-års kris Folk går förbi mig Jag ba peace Undrar hur jag mår Jag ba sweet Sitter i logen med mitt team Min verklighet och din fantasi Krossar glas för jag kan det Kristall för jag kan det Porslin för jag kan det Ingen ande i något glas Ingen ande i något glas Ingen ande i något glas