Vargarna skriker om blod än en tid Offret är ensamt, vill ej kännas vid Bedjar till djuret men sargas av ord Ödmjuk var människan som vargar förstod Att dagen därpå dansar alla på tå Vem vet vem vargen ska titta åt då? Utsatt är den som åt vargarna ser Vargen tar den som åt vargarna ler Men våren '92 kom alla att förstå Vem bryr sig om dom svaga har de så? Vargarna försvann i dimman av varann Ensam står nån kvar med blodig tand Ensam står nån kvar med blodig tand Skrik ej i tysthet men var aldrig arg En dag ska offret ge skugga åt varg Någon har sagt mig att ord väger tyngst I strupen är vargen på den som är yngst I grupp är de starka när gräset är rött Kan vargarna klara sig utan sitt kött? Snart kommer offret att sätta emot Men vargarnas sinnen går ej råda bot Men våren '92 kom alla att förstå Vem bryr sig om dom svaga har de så? Vargarna försvann i dimman av varann Ensam står nån kvar med blodig tand Ensam står nån kvar med blodig tand Men våren '92 kom alla att förstå Vem bryr sig om dom svaga har de så? Vargarna försvann i dimman av varann Ensam står nån kvar med blodig tand Ensam står nån kvar med blodig tand