Det är nånting i din blick
Jag vet inte vart jag har den
Om du gav mig en chans en sista gång
Så skulle jag inte ta den
Och det är nånting i ditt sätt
Ja, jag tror att det drar ned mig
Först när jag hamnat under dig vill du se det
Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu
Jag vakna av en dröm
En morgon låg det här på bordet
Och som ett solregn log jag
Han som hade svårt med orden
Han skrev att det var över nu
Och att jag kunde andas
Att jag ändå aldrig var här
Att vi borde träffa andra
Om jag aldrig hade mött dig hade han varit lycklig nu
Den som bränt sig på elden
Blåser fastän det är kallt
Den som blivit skrämd en gång
Kan känna oro inför allt
Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu
Han blev som ett rum
Ett med vita spruckna kanter
Hon ville ge dig allting
Vad jag förstår
Men det som är lätt i början
Blir ofta svårt med tiden
Och hon blev som ett hav som rinner längs med kinden
Om jag aldrig hade mött dig hade hon varit lycklig nu
Den som bränt sig på elden
Blåser fastän det är kallt
Den som blivit skrämd en gång
Kan känna oro inför allt
Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu
Om jag aldrig hade mött dig hade alla varit lyckliga nu
