Är varje natt för evigt i en annan värld Vem är den vise som med vetskap är så lärd Vem är den hjälten som min oskuld tog till sin Spikar i mitt hjärta jag ser elden är den min Kom luft så kall ett hål ett fall Så oförstörd jag ser min död Nåt sliter en blodad tand Nåt biter från min tomma hand Gråter kom regn gör mig hel Förlåter min ångest gör mig stel Hatar allt ni tror jag är Hånar den spegelbilden som jag klär Mitt inre blöder min tanke är för rak Allting var så enkelt men har tappat all min smak Murar rasar samman stoftet kväver mig igen Två världar två liv men vad kommer sen Blivit tvingat till att älska en hand har blivit två Varför fanns där ingen hjälte när mina händer var för små Händer som höll mig ner någon som andas vill ha mer Så naken utan vilja jag försvinner i det som sker