Högst uppe bland snåren på hällens kalla stormiga topp Där en ilsken kärring i en kylig mörk grotta alltid bott Följer smygande tass och springande fot En natt av lömska dåd Själar svarta som sot Vandrat för nattlig blot Hon röster förnimmat i träs och vind, viskan av furor, sången av lind All vandra från denna vida bygd för att smaka kärringens häxbrygd Hon givit vit eld ur brunnen djup, kom hit nu främling ta dej en sup Själar vandra för nattlig blot, ett glömt mordisk hot Själar svarta som sot Vandrat för nattlig blot