En isande vind far fram genom skog och dalars hem Fryser ben och märg Krossar drömmar, rövar dem Sov nu, lilla vännen min Dröm ett litet sinnes drömmar Vid elden stillhet rĺder Här ditt folk vakar över dig Men i forna seders mull gror livets frö igen Hör nu vargen yla, kallar pĺ sin sort Inget svar i vinden ges Hans släkte nu fördrivits bort Livets trĺd nu tvinnas Mĺ din väv bli seg och stark Ty hĺrda tider stundar Livets rötter kämpar i frusen mark Men i forna seders mull gror livets frö igen