En isande vind 
far fram genom skog och dalars hem 
Fryser ben och märg 
Krossar drömmar, rövar dem 

Sov nu, lilla vännen min 
Dröm ett litet sinnes drömmar 
Vid elden stillhet rĺder 
Här ditt folk vakar över dig 

Men i forna seders mull gror livets frö igen 

Hör nu vargen yla, kallar pĺ sin sort 
Inget svar i vinden ges 
Hans släkte nu fördrivits bort 

Livets trĺd nu tvinnas 
Mĺ din väv bli seg och stark 
Ty hĺrda tider stundar 
Livets rötter kämpar i frusen mark 

Men i forna seders mull gror livets frö igen