Korpen blickar över morgonens hav, 
fäller sina vingar ut. 
Låter vinden fylla hans själ, 
torkar den kalla nattan väck. 

Delling i öst, stjärnor i väst... 

Korpen lyfter mot gryningens port, 
sveper över skogarnas djup. 
Blickar ned mot midgårds mark, 
ty gryning är människans hopp. 

Se dagen i öst, natten i väst, 
se Skinfaxes man, i himmelens djup... 

Gryningens ljus, flammande hav, 
silverne väv, ty Delling kommer med hopp..