Ja ha kämpa i alla dessa år Å dehär e tacken som ja får För allt arbeit, lejdo å besvär En kniv i ryggin åv all ja halder kär Men allt som itt dödar stärker Än fast hur e svider, värker Så om ni no vill lag e såde svårt Sätter ja hårt måot hårt Byin ska lär se na som itt dem veit Dem lever endast åv min ödmjukheit No får dem plock tills händrin by va blå Å virk åpå tills stickorna gar å Dem ska slit fy me hålari än djurin Så ja kan sälg allt på ader sidon murin För bär å sockor vill väl nåo all ha Å pängan tem tar ja Fö no ska ja by slå mynt åv folk Som en gök i en fågelholk Skåo me på he vi allti haft Talkokraft Ja ska ha e rikto passlit Tå dem jobbar fö me fö assit Aldri meir ska ja ha e knaft Talkokraft Om folki lyder får itt den na straff Kurt an veit va an vill, å an vill oss itt na ill Om den e dokti får den en kopp kaff Kurt han kan å an förstår, å vi får lön för mödon vår Itt na knällas, itt na marras Skyll de själv om du letär de narras Ja vart tvinga ti dehär Å no e stundin jär Fö no ska ja by slå mynt åv folk Som en gök i en fågelholk Skåo me på he vi allti haft Talkokraft Ja ska ha e rikto passlit Tå dem jobbar fö me fö assit Aldri meir ska ja ha e knaft Talkokraft Ta i som en rikto spadakar! Vadå aldrig klippt en gräsmatto förr? Ja sir e framfö me Mitt talkoimperie Byin jobbar heila vikon Å pängan lägger ja rätt i fickon Guldkranar å nyan väst Bygg en staty åv me på en häst Å ett palats tär lokalin ståo Laga på talko och blåod Fö no ska ja by slå mynt åv folk Som en gök i en fågelholk Skåo me på he vi allti haft Talkokraft Ja ska ha e rikto passlit Tå dem jobbar fö me fö assit Aldri meir ska ja ha e knaft Talkokraft