Ja ha kämpa i alla dessa år
Å dehär e tacken som ja får
För allt arbeit, lejdo å besvär
En kniv i ryggin åv all ja halder kär
 
Men allt som itt dödar stärker
Än fast hur e svider, värker
Så om ni no vill lag e såde svårt
Sätter ja hårt måot hårt
 
Byin ska lär se na som itt dem veit
Dem lever endast åv min ödmjukheit
No får dem plock tills händrin by va blå
Å virk åpå tills stickorna gar å
 
Dem ska slit fy me hålari än djurin
Så ja kan sälg allt på ader sidon murin
För bär å sockor vill väl nåo all ha
Å pängan tem tar ja
 
Fö no ska ja by slå mynt åv folk
Som en gök i en fågelholk
Skåo me på he vi allti haft
Talkokraft
 
Ja ska ha e rikto passlit
Tå dem jobbar fö me fö assit
Aldri meir ska ja ha e knaft
Talkokraft
 
Om folki lyder får itt den na straff
Kurt an veit va an vill, å an vill oss itt na ill
Om den e dokti får den en kopp kaff
Kurt han kan å an förstår, å vi får lön för mödon vår
 
Itt na knällas, itt na marras
Skyll de själv om du letär de narras
Ja vart tvinga ti dehär
Å no e stundin jär
 
Fö no ska ja by slå mynt åv folk
Som en gök i en fågelholk
Skåo me på he vi allti haft
Talkokraft
 
Ja ska ha e rikto passlit
Tå dem jobbar fö me fö assit
Aldri meir ska ja ha e knaft
Talkokraft
 
Ta i som en rikto spadakar!
Vadå aldrig klippt en gräsmatto förr?
 
Ja sir e framfö me
Mitt talkoimperie
Byin jobbar heila vikon
Å pängan lägger ja rätt i fickon
 
Guldkranar å nyan väst
Bygg en staty åv me på en häst
Å ett palats tär lokalin ståo
Laga på talko och blåod
 
Fö no ska ja by slå mynt åv folk
Som en gök i en fågelholk
Skåo me på he vi allti haft
Talkokraft
 
Ja ska ha e rikto passlit
Tå dem jobbar fö me fö assit
Aldri meir ska ja ha e knaft
Talkokraft