1. Jag är en gäst och främling, som mina fäder här. Mitt hem är ej på jorden, nej, ovan skyn det är. Däruppe bor min Fader i härlighet och ljus; där ville jag ock vara uti min Faders hus. Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du, mitt hem. 2. Däruppe bor min Jesus, min Frälsare så huld, som gick för mig i döden och tog på sig min skuld. Om glädjen blomsterströdde vart steg jag här går fram, jag skulle ändå längta hem till Guds dyra Lamm. Hem, hem ... 3. Hur jordens blommor doftar av friskhet och behag, och hur dess fåglar sjunger den sköna sommardag, hur vänner dyra, kära, så ljuvligt möter mig, mitt hjärta ändå längtar, o sköna hem, till dig. Hem, hem ... 4. Ty här på denna jorden är synden med i allt och ger åt allt det sköna en främmande gestalt. Fast den ej kan fördöma, sen själv fördömd den är, den kan mig ännu plåga, men så den skall ej där. Hem, hem … 5. Och snart, så ordet säger, jag skall ock hinna dig. Min Jesus själv skall komma och hämta mig till sig. Då skall jag salig skåda vad här jag trodde på och till min Jesu ära den gyllne harpan slå. Hem, hem ...